Kulturgasque(och oron inför den)

Jag är slutligen ikapp igen. Jag brukar ständigt balansera på gränsen för att arbeta av mer arbete än jag får ålagt mig. Hemmaliggandet i början av veckan satte därför sina spår. Men nu är jag med på mina villkor igen!

Veckan som har gått har innehållit ett KK-möte, där alla 1&2Q:ar samlas för att föra sin nations talan i Kuratorskonventet, som är nationernas samarbetsorgan. Inget radikalt sades. Utöver det har insamlingsansvarigs-arbetet gått in i slutfasen och vi har kunnat genomföra några intervjuer. Jag är mycket imponerad av ledningsgruppens effektiva arbete. På två månader har vi åstadkommit mycket och snart har vi en arvoderad medarbetare som ytterligare kan få fart på arbetet. Det är då det börjar på riktigt.

Veckans mest problematiska puck har varit att vi i ombyggnationen har tagit bort en av utrymningsvägarna från övervåningen. Det har lett till att vi inte kunnat använda den under första delen av veckan, men nu till helgen hade vi en dispuationsuthyrning på fredagen och Kulturgasque med 04-släpp(Vi har fyra sådana tillstånd under våren). Vi behövde en övervåning.

Efter en del klurande, där den strålande idéen med en rutschkana från övervåningen ströks, slutade det i att vi lånat in en gammal trappa som ser ut att komma från ett sjunket hangarfartyg. Men den sitter fast och fyller sitt syfte. Kulturgasquen var räddad!

Problem kvarstod dock. Jag har medvetet prioriterat bygg och insamling nu i början av året, vilket gjort att kommunikation utåt om gasquen, och framförallt släppet inte gått ut i affischform med vår affischerare. Alla affischering som skett har varit färglada lappar i anslutning till nationshuset. De tre kuratorerna var oroliga. Med hjälp av internet och kontaktnät fick vi trots detta ett mycket trevligt släpp. Kanske är det läge att fundera över effektiviteten i affischering?

Angående kulturgasquen, som var min första regelrätta sittning på hemmanation, så var den utifrån 1Q-perspektiv exemplariskt avklarad. Både personal och gäster verkade ha mycket trevligt och vi höll den uppsatta tidsplanen. Jag kommer inte att redogöra för all underhållning(även om dom var underbara) men måste ändå påpeka att vår köksmästare och klubbmästare är bland det bästa jag sett under mina år i Uppsala. Jag känner en enorm trygghet i att ha dem involverade i gasqueplanering och genomförande. Vi kommer att ha ett uppföljningsmöte i veckan, då får vi se vad vi ska förbättra till nästa gång.

En sista tanke såhär dagen efter går till vår kultursekreterare som fixat all underhållning till gasquen, men inte själv kunde vara med. Jag hoppas hon får höra från fler än mig hur lyckat det var.