Jag är slutligen ikapp igen. Jag brukar ständigt balansera på gränsen för att arbeta av mer arbete än jag får ålagt mig. Hemmaliggandet i början av veckan satte därför sina spår. Men nu är jag med på mina villkor igen!
Veckan som har gått har innehållit ett KK-möte, där alla 1&2Q:ar samlas för att föra sin nations talan i Kuratorskonventet, som är nationernas samarbetsorgan. Inget radikalt sades. Utöver det har insamlingsansvarigs-arbetet gått in i slutfasen och vi har kunnat genomföra några intervjuer. Jag är mycket imponerad av ledningsgruppens effektiva arbete. På två månader har vi åstadkommit mycket och snart har vi en arvoderad medarbetare som ytterligare kan få fart på arbetet. Det är då det börjar på riktigt.
Veckans mest problematiska puck har varit att vi i ombyggnationen har tagit bort en av utrymningsvägarna från övervåningen. Det har lett till att vi inte kunnat använda den under första delen av veckan, men nu till helgen hade vi en dispuationsuthyrning på fredagen och Kulturgasque med 04-släpp(Vi har fyra sådana tillstånd under våren). Vi behövde en övervåning.
Efter en del klurande, där den strålande idéen med en rutschkana från övervåningen ströks, slutade det i att vi lånat in en gammal trappa som ser ut att komma från ett sjunket hangarfartyg. Men den sitter fast och fyller sitt syfte. Kulturgasquen var räddad!
Problem kvarstod dock. Jag har medvetet prioriterat bygg och insamling nu i början av året, vilket gjort att kommunikation utåt om gasquen, och framförallt släppet inte gått ut i affischform med vår affischerare. Alla affischering som skett har varit färglada lappar i anslutning till nationshuset. De tre kuratorerna var oroliga. Med hjälp av internet och kontaktnät fick vi trots detta ett mycket trevligt släpp. Kanske är det läge att fundera över effektiviteten i affischering?
Angående kulturgasquen, som var min första regelrätta sittning på hemmanation, så var den utifrån 1Q-perspektiv exemplariskt avklarad. Både personal och gäster verkade ha mycket trevligt och vi höll den uppsatta tidsplanen. Jag kommer inte att redogöra för all underhållning(även om dom var underbara) men måste ändå påpeka att vår köksmästare och klubbmästare är bland det bästa jag sett under mina år i Uppsala. Jag känner en enorm trygghet i att ha dem involverade i gasqueplanering och genomförande. Vi kommer att ha ett uppföljningsmöte i veckan, då får vi se vad vi ska förbättra till nästa gång.
En sista tanke såhär dagen efter går till vår kultursekreterare som fixat all underhållning till gasquen, men inte själv kunde vara med. Jag hoppas hon får höra från fler än mig hur lyckat det var.
söndag 28 februari 2010
tisdag 23 februari 2010
Sjukdomens effekter
Jag har varit sängliggande hela helgen och igår, vilket inneburit en ganska stor mängd mail som inte svarats på under nämnda tid, och en hel del info jag missat genom måndagens frånvaro. Dagen har i stort sett gått till att åtgärda mailsituationen och informera mig - plus ett par möten. Ett med ett vaktbolag angående offerterna, något jag trodde var över, och ett med omställningsstödsansvarig vid Sveriges Förenade Studentkårer, som ska hjälpa Nationerna(bland andra) med omställningen från krav till frivillighet. Det var ett givande första möte.
Innan jag blev sjuk måste jag ha smittat vår tredje kurator som ligger hemma idag, så jag har därför även tagit in en leverans på morgonen. Vår 2Q däremot, är tapper, frisk men tyst, arbetandes inne i sin lilla avskärmade del av vårt kontor. Hon har mycket räknearbete framför datorn för tillfället och jag har därför under under senaste veckorna hjälpt till med en översikt av våra nationsprylar; Zippotändare, halsdukar, huvtröjor, böcker m.m. Hon blir glad av det.
Jag blir glad över ämbetsmannavalberedningen, som hade möte idag. Hoppas det gick bra, det är tveklöst den mest strategiskt viktiga instans som nationen har, jämte styrelsen. Det var också det vår omställningsstödsansvarige vän från SFS lyfte fram som ett möjligt problem vid ett eventuellt medlemstapp: om vi inte lyckas visa upp en komplett fungerande organisation efter sommaren riskerar vi att inte hitta de engagerade medlemmarna för framtiden. Fast med vår ämbetsmannavalberedning är jag inte särdeles orolig över det.
Innan jag blev sjuk måste jag ha smittat vår tredje kurator som ligger hemma idag, så jag har därför även tagit in en leverans på morgonen. Vår 2Q däremot, är tapper, frisk men tyst, arbetandes inne i sin lilla avskärmade del av vårt kontor. Hon har mycket räknearbete framför datorn för tillfället och jag har därför under under senaste veckorna hjälpt till med en översikt av våra nationsprylar; Zippotändare, halsdukar, huvtröjor, böcker m.m. Hon blir glad av det.
Jag blir glad över ämbetsmannavalberedningen, som hade möte idag. Hoppas det gick bra, det är tveklöst den mest strategiskt viktiga instans som nationen har, jämte styrelsen. Det var också det vår omställningsstödsansvarige vän från SFS lyfte fram som ett möjligt problem vid ett eventuellt medlemstapp: om vi inte lyckas visa upp en komplett fungerande organisation efter sommaren riskerar vi att inte hitta de engagerade medlemmarna för framtiden. Fast med vår ämbetsmannavalberedning är jag inte särdeles orolig över det.
lördag 20 februari 2010
l'état c'est moi
Den interna jargongen bland kuratorskollegor brukar allt som oftast gå ut på att Förste kuratorer är narcissistiska, andre kuratorer snåla och tredje kuratorer... Hmm. Tredje kuratorerna dras kanske inte med något särskilt karaktärsdrag bundet till deras ämbete
Men det ligger något i de två första förutfattade meningarna. Jag pratade med min andre kurator idag om att hon ständigt pratar om nationens pengar som "sina pengar". På samma sätt är det med mig, när jag ser mig själv i tidningen, där jag hamnar titt som tätt (tre gånger hittills). Då är det lika mycket mig personligen som VG jag ser, men det känns inte som någon särskilt stor skillnad. Som kuratorer känner vi oss alla tre som att vi är vår nation personifierad och i mångt och mycket kanske det också är den roll vi har? När man känner att nationen och jaget närmar sig varandra blir det omöjligt att inte vilja ha allt ljus på VG/mig eller hålla i pengarna för Nationen/2Q. 3Q:s personifikation ligger mer i beröm från gäster vilket är ett lite mer ödmjukt drag, det finns inte lika mycket att skämta om kring det, vilket nog är svaret på min första fundering.
För den som undrar hur det gick med sångboksgenomsjungningen så blev både köket och käket klart i tid. Jag måste än en gång lyfta fram terminens kökschef. Vi fick en Pulp fiction-inspirerad meny, där maten genomgående var strålande god, samtidigt som den var fyndig och originell.
Men det ligger något i de två första förutfattade meningarna. Jag pratade med min andre kurator idag om att hon ständigt pratar om nationens pengar som "sina pengar". På samma sätt är det med mig, när jag ser mig själv i tidningen, där jag hamnar titt som tätt (tre gånger hittills). Då är det lika mycket mig personligen som VG jag ser, men det känns inte som någon särskilt stor skillnad. Som kuratorer känner vi oss alla tre som att vi är vår nation personifierad och i mångt och mycket kanske det också är den roll vi har? När man känner att nationen och jaget närmar sig varandra blir det omöjligt att inte vilja ha allt ljus på VG/mig eller hålla i pengarna för Nationen/2Q. 3Q:s personifikation ligger mer i beröm från gäster vilket är ett lite mer ödmjukt drag, det finns inte lika mycket att skämta om kring det, vilket nog är svaret på min första fundering.
För den som undrar hur det gick med sångboksgenomsjungningen så blev både köket och käket klart i tid. Jag måste än en gång lyfta fram terminens kökschef. Vi fick en Pulp fiction-inspirerad meny, där maten genomgående var strålande god, samtidigt som den var fyndig och originell.
onsdag 17 februari 2010
Hektiska dagar
Nu är Edfelt-seminariet ur världen, det blev under våra omständigheter(inget eget kök eller egen disk) strålande bra, värt att lyfta fram var maten som var helt förstklassig, våra kockar lånade kök hos GH. En stor eloge även till de som hoppade in och hjälpte till med avdukning på kort varsel. Till följd av en miss i kommunikationen hade det landat mellan allas stolar och när något landar där är det min uppgift att fixa till. Det enda jag inte lyckades lösa är att nationshuset, som många av de äldre påpekade, är för kallt. Jag måste bena ut om det beror på något annat än vintern.
Dagen efter seminariet var det dags för Reccegasque och det är något jag bara kan skina av stolthet över som förste kurator. Trots att det var fler nationer inblandade så stod VG för mycket av det spektakulära. Det var vår trumkår som ackompanjerade vårt tåg upp till Aulan med recentiorerna, det var vår manskör som underhöll i aulan(det mest showiga jag sett där någonsin!). På fördrinken, som vi hade tillsammans med ÖG och GH så gjorde ett av våra husband stämningen jättemysig och på gasquen var det än en gång manskören som stod för den enda underhållningen. På ÖG:s dansgolv, efter sittningen, är det möjligt att jag stod för underhållningen. Min dansstil är unik och omtalad.
Baksidan av att ha två evanemang i rad på det sättet är att det blev ganska slitigt jobb innan gasquen för att snygga till huset efter seminariet. Det jobb som syns utåt är väldigt sällan min förtjänst - trots att jag ofta får ta emot berömmet, medan det jobb som inte syns till stor del är mitt ansvar, i alla fall de organisatoriska delarna och de akuta lösningarna.
Ex: Intensivt iordningställande av en festsal dagen efter en middag för 40 personer.
Som om det inte vore nog med arbete för ett par dagar bar det sedan av på konferens med alla stadens kuratorer. Dels för att lära känna varandra men även för att diskutera frågor inför våren. Konferensen startade morgonen efter Reccegasquen och höll på tills igår. Phew.
Det innebär att det har varit mycket evenemang och sociala events som tagit upp mitt arbete den senaste tiden. Vad jag inte arbetat med märktes så fort jag kom hem. Jag han inte komma innanför dörren innan en låssmed, en journalist, en senior och en ny student som ville skriva in sig kallade på min uppmärksamhet under loppet av 10 minuter och alla hade bråttom.
Ikväll har vi haft ett effektivt styrelsemöte och jag känner mig nöjd med styrelsens sammansättning på VG. Vissa nationer har mycket unga styrelser och andra har styrelser enbart bestående av äldre. Västgötas spänner över ganska många decennier och det gör den både kompetent och medveten om stämningen och känslan bland studenter. Det kommer att vara viktigt under terminen som kommer.
Imorgon kommer vi att laga mat för första gången i köket. Det kommer att bli väldigt spännande, för trots att vi hade besiktning för att ta en del av köket i bruk idag är det fortfarande delar som inte är uppsatta eller ihopkopplade. Men det blir ett problem för morgondagen för min hjärna behöver sömn och vila.
Dagen efter seminariet var det dags för Reccegasque och det är något jag bara kan skina av stolthet över som förste kurator. Trots att det var fler nationer inblandade så stod VG för mycket av det spektakulära. Det var vår trumkår som ackompanjerade vårt tåg upp till Aulan med recentiorerna, det var vår manskör som underhöll i aulan(det mest showiga jag sett där någonsin!). På fördrinken, som vi hade tillsammans med ÖG och GH så gjorde ett av våra husband stämningen jättemysig och på gasquen var det än en gång manskören som stod för den enda underhållningen. På ÖG:s dansgolv, efter sittningen, är det möjligt att jag stod för underhållningen. Min dansstil är unik och omtalad.
Baksidan av att ha två evanemang i rad på det sättet är att det blev ganska slitigt jobb innan gasquen för att snygga till huset efter seminariet. Det jobb som syns utåt är väldigt sällan min förtjänst - trots att jag ofta får ta emot berömmet, medan det jobb som inte syns till stor del är mitt ansvar, i alla fall de organisatoriska delarna och de akuta lösningarna.
Ex: Intensivt iordningställande av en festsal dagen efter en middag för 40 personer.
Som om det inte vore nog med arbete för ett par dagar bar det sedan av på konferens med alla stadens kuratorer. Dels för att lära känna varandra men även för att diskutera frågor inför våren. Konferensen startade morgonen efter Reccegasquen och höll på tills igår. Phew.
Det innebär att det har varit mycket evenemang och sociala events som tagit upp mitt arbete den senaste tiden. Vad jag inte arbetat med märktes så fort jag kom hem. Jag han inte komma innanför dörren innan en låssmed, en journalist, en senior och en ny student som ville skriva in sig kallade på min uppmärksamhet under loppet av 10 minuter och alla hade bråttom.
Ikväll har vi haft ett effektivt styrelsemöte och jag känner mig nöjd med styrelsens sammansättning på VG. Vissa nationer har mycket unga styrelser och andra har styrelser enbart bestående av äldre. Västgötas spänner över ganska många decennier och det gör den både kompetent och medveten om stämningen och känslan bland studenter. Det kommer att vara viktigt under terminen som kommer.
Imorgon kommer vi att laga mat för första gången i köket. Det kommer att bli väldigt spännande, för trots att vi hade besiktning för att ta en del av köket i bruk idag är det fortfarande delar som inte är uppsatta eller ihopkopplade. Men det blir ett problem för morgondagen för min hjärna behöver sömn och vila.
torsdag 11 februari 2010
Sen kväll
När jag klev på som kurator gjorde jag en avvägning. Ett alternativ var att behöva vara vansinnigt fokuserad varje dag, stressa och arbeta som en skållad råtta för att hålla mig till kontorstider. Det andra alternativet var att ta mig tid att ha roligt på jobbet, trots att jag då blir tvungen att börja tidigt och vara kvar sent. Jag valde det andra alternativet och trots att det har sina sociala nackdelar så är det definitivt till min arbetsinsats fördel. Mycket blir faktiskt gjort. Samtidigt kan jag inte låta bli att överraskas av de som ringer till ett kontor kl 22.20 i tron att någon faktiskt svarar vid den tiden på dygnet.
Idag har jag haft möte med förste kuratorerna på ÖG och GH angående vår gemensamma reccegasque på lördag. Har även gått igenom vårt nuvarande inbrottslarm med vår kommande leverantör och sett hur det nya ska utformas.
Ibland ger man sig som 1Q ut på äventyr. Det handlar ofta om ärenden som man inte hittar någon annan som har tid med och när man samlat på sig ett par stycken som börjar bli brådskande får man ge ett par timmar åt promenerande, hämtande och lämnande. Idag har jag hämtat kuvert, vår gamla matrikel(en vackert utformat medlemsbok/register) och nationens nya projektor. Kvällen kommer gå åt att testa hur den funkar inför morgondagens seminarie om Johanes Edfeldt och skriva in nationens kalendarie digitalt, nu när hemsidan slutligen gett upp sin motsträvighet mot min person.
Uppdatering
Efter att ha fört in alla kalenderdatum manuellt och sparat dem en efter ett visar det sig att hemsidan inte fört in dem. Jag börjar om.
Idag har jag haft möte med förste kuratorerna på ÖG och GH angående vår gemensamma reccegasque på lördag. Har även gått igenom vårt nuvarande inbrottslarm med vår kommande leverantör och sett hur det nya ska utformas.
Ibland ger man sig som 1Q ut på äventyr. Det handlar ofta om ärenden som man inte hittar någon annan som har tid med och när man samlat på sig ett par stycken som börjar bli brådskande får man ge ett par timmar åt promenerande, hämtande och lämnande. Idag har jag hämtat kuvert, vår gamla matrikel(en vackert utformat medlemsbok/register) och nationens nya projektor. Kvällen kommer gå åt att testa hur den funkar inför morgondagens seminarie om Johanes Edfeldt och skriva in nationens kalendarie digitalt, nu när hemsidan slutligen gett upp sin motsträvighet mot min person.
Uppdatering
Efter att ha fört in alla kalenderdatum manuellt och sparat dem en efter ett visar det sig att hemsidan inte fört in dem. Jag börjar om.
onsdag 10 februari 2010
Veckans prioriteringar
Nu är reccemottagningen färdig. Vad det verkade som hade alla otroligt trevligt, vilket gör mig glad. Jag var stressad under sammanlagt fem minuter och vår tredje kurator kanske runt 20. Det gör det hela till en väldigt lugn tillställning för oss. Organisationen runt omkring har varit väldigt stabil och jag är mycket nöjd med allt som hört den till.
Efter mottagningen var det dags för städdag. Bygget konstaterade att deras bygge inte skulle damma ut i huset längre efter helgen vilket gjorde det till en bra idé att städa huset. Att det ändå fortfarande yr damm gör inte insatsen mindre hedrande för de som städade (och i ärlighetens namn var det ett måste att få det lite snyggare, trots att vi har en byggarbetsplats här. Det ursäktar bara röra till en viss gräns). Snyggt blev det i alla fall. Vi testar en ny sexaform, för att fler ska kunna ta del av firandet av hur duktiga vi varit som snyggat till huset, och har därför sexan en annan dag än själva städet. Undrar hur det går?
Annars har mycket den här veckan handlat om att hinna ifatt med mail, förfrågningar kring olika bestyr och att komma ut med den absolut mest viktiga informationen till de som behöver den. Det som gör att jag i nuläget bara hinner med precis det mest väsentliga är förstås bygget. Tyvärr har det under de senaste dagarna även stulit fokus från insamlingsarbetet, som jag annars sätter näst överst på alla mina priolistor.
Högst prioriterade är alltid ämbetsmän och andra aktiva. Det är deras förtjänst att vi har en organisation överhuvudtaget och trivs de inte kan jag arbeta hur mycket jag vill med insamlingskampanjer eller husrenoveringar - Bara min arbetsinsats kommer ändå inte att räcka.
Men bygget är snart färdigt så att mat-och dryckverksamheterna kan flytta in igen. Då blir det full rulle på nationen, och jag kan ta tag i alla småbestyr som en kurator behöver dona med. Snart, snart.
PS: Jag har även varit på 1Q-middag igår, vilket är en tillställning då alla förste kuratorer från de tretton nationerna samlas och äter och dricker gott. Mycket skvaller blandat med arbetsprat (Eftersom arbetet är våra liv smälter det ofta samman). Trots en mycket tidig morgon idag var det helt klart värt det.
Efter mottagningen var det dags för städdag. Bygget konstaterade att deras bygge inte skulle damma ut i huset längre efter helgen vilket gjorde det till en bra idé att städa huset. Att det ändå fortfarande yr damm gör inte insatsen mindre hedrande för de som städade (och i ärlighetens namn var det ett måste att få det lite snyggare, trots att vi har en byggarbetsplats här. Det ursäktar bara röra till en viss gräns). Snyggt blev det i alla fall. Vi testar en ny sexaform, för att fler ska kunna ta del av firandet av hur duktiga vi varit som snyggat till huset, och har därför sexan en annan dag än själva städet. Undrar hur det går?
Annars har mycket den här veckan handlat om att hinna ifatt med mail, förfrågningar kring olika bestyr och att komma ut med den absolut mest viktiga informationen till de som behöver den. Det som gör att jag i nuläget bara hinner med precis det mest väsentliga är förstås bygget. Tyvärr har det under de senaste dagarna även stulit fokus från insamlingsarbetet, som jag annars sätter näst överst på alla mina priolistor.
Högst prioriterade är alltid ämbetsmän och andra aktiva. Det är deras förtjänst att vi har en organisation överhuvudtaget och trivs de inte kan jag arbeta hur mycket jag vill med insamlingskampanjer eller husrenoveringar - Bara min arbetsinsats kommer ändå inte att räcka.
Men bygget är snart färdigt så att mat-och dryckverksamheterna kan flytta in igen. Då blir det full rulle på nationen, och jag kan ta tag i alla småbestyr som en kurator behöver dona med. Snart, snart.
PS: Jag har även varit på 1Q-middag igår, vilket är en tillställning då alla förste kuratorer från de tretton nationerna samlas och äter och dricker gott. Mycket skvaller blandat med arbetsprat (Eftersom arbetet är våra liv smälter det ofta samman). Trots en mycket tidig morgon idag var det helt klart värt det.
fredag 5 februari 2010
Förberedelser
Igår arbetade jag undan mycket av sånt som blivit liggande, för att idag kunna ta det lite lugnare. Jag har mest svarat på mail och satt mig in i de sista förberedelserna för morgondagen. Oron över reccemottagningen är borta även om jag är lite ledsen över att huset inte är så fint som det brukar när reccarna ska guidas runt. Å andra sidan är det snart finare än det någonsin varit. Köksarbetet går nämligen framåt i god takt. Slutligen är även larmoffertsjämförandet avslutat, och beslutat, så att det går att bygga in kablar i den nya köksdelen.
En del av dagen har gått åt att sätta sig in i kommande Nationssammankomst, vilket är nationens högsta beslutande organ och medlemsmöte. Kallelsen till denna kommer ut tillsammans med vår tidning Corren en vecka innan NSK; och Corren ska in till tryckeriet på måndag. Därför behöver jag komma in med min 1Q-spalt, adresslistor, se över om något ska upp på dagordningen idag, så att vår chefredaktör med redaktion har helgen på sig att redigera klart allt.
Jag har även passat på att skriva ut gästkort, pratat i telefon med äldre landsmän och ordnat lite inför Landskapsföreningens Edfelt-seminarie nästa fredag. Har även flyttat i ordning en del möbler och bråte inför imorgon.
Om det här varit ett vanligt år hade jag dessutom behövt tänka mycket kring Reccegasquen, men då det är ett samprojekt där VG i år har fördrinken(på grund av vårt frånvarande kök) ligger mycket av det arbetet på GH, som har middagen(för de har ett kök). Släppet blir på ÖG. Jag gör mitt bästa för att se till att vår fördrink inte bara ska vara en fördrink utan snäppet mer. Det har goda förutsättningar att lyckas.
Jag hade hoppats få tid att gå ner i arkivet för att leta efter gamla matriklar och bokslut idag, men det får bli en arbetsuppgift för en annan dag.
En del av dagen har gått åt att sätta sig in i kommande Nationssammankomst, vilket är nationens högsta beslutande organ och medlemsmöte. Kallelsen till denna kommer ut tillsammans med vår tidning Corren en vecka innan NSK; och Corren ska in till tryckeriet på måndag. Därför behöver jag komma in med min 1Q-spalt, adresslistor, se över om något ska upp på dagordningen idag, så att vår chefredaktör med redaktion har helgen på sig att redigera klart allt.
Jag har även passat på att skriva ut gästkort, pratat i telefon med äldre landsmän och ordnat lite inför Landskapsföreningens Edfelt-seminarie nästa fredag. Har även flyttat i ordning en del möbler och bråte inför imorgon.
Om det här varit ett vanligt år hade jag dessutom behövt tänka mycket kring Reccegasquen, men då det är ett samprojekt där VG i år har fördrinken(på grund av vårt frånvarande kök) ligger mycket av det arbetet på GH, som har middagen(för de har ett kök). Släppet blir på ÖG. Jag gör mitt bästa för att se till att vår fördrink inte bara ska vara en fördrink utan snäppet mer. Det har goda förutsättningar att lyckas.
Jag hade hoppats få tid att gå ner i arkivet för att leta efter gamla matriklar och bokslut idag, men det får bli en arbetsuppgift för en annan dag.
torsdag 4 februari 2010
Tre dagar är en lång tid.
I dagarna har det varit mycket på gång, som alltid. Inskrivningen är nu självgående och jag ägnar inte lika mycket tid åt den sortens medlemsärenden som sker i början av en termin, med många nationsbyten, adressändringar och frågor kring fakturor. Att det gått en tid märks även på att de samtal jag får om bostäder minskar.
På VG har vi, på grund av bostadssituationen, tagit emot en ny student som inte haft någonstans att bo och därför fått inkvartera sig i vårt gästrum (tills han hittar något riktigt). VG:s gästrum är oerhört praktiskt att ha när det kommer gäster men att bo där någon längre tid är inte att rekommendera; rummet är kanske allt som allt 5-6 kvadratmeter och halva ytan tas upp av en våningssäng. Idag har han slutligen hittat ett rum i Gottsunda och var inne och tackade så mycket för att han fått bo här. Det är såna tillfällen jag verkligen blir glad att vi har en nation.
En annan källa till glädje är min undersökning av betalningar för underhåll av vår nationsgrav. Graven är en stor, väldigt vacker, sten med ett lejon som vilar nedanför den. Jag återkommer säkert till graven och lite om dess historia under året.
Nu var vår landskapsförening i alla fall orolig över betalningar till denna och jag blev satt att se över detta. Kontentan av min undersökning var, efter orimligt många samtal, att vi har betalat underhåll fläckfritt de senaste åren, även om dessa fakturor bokförts annorlunda än föregående års. Där någonstans blev det för mycket ekonomi för mig och vår Andre kurator tar över arbetet med att lokalisera dem.
Utöver det har jag arbetat vidare med insamlingsprojektet, som kommer ta sitt startskott under tidig vår. Där är strax alla grunddokument på plats och denna grupps fokus är nu riktat mot att hitta en insamlingsansvarig för en 25%-tjänst+provision.
Hehe, jag upptäcker nu att det här blir ett långt inlägg. Så går det när jag försöker summera tre dagar.
Närmast förestående är reccemottagningen då jag hoppas att vi tänkt på allt. Det ser ut som vi har gjort det, men jag är förstås orolig att jag ska ha missat något. En eloge till mina reccevärdar som förutom att de varit otroligt duktiga på att skriva in reccar dessutom ansvarar för en stor del av mottagningen och har koll på läget.
Bygget fortskrider också, trots vissa små incidenter som att sophämtningen inte fungerat, att strömmen gått här och där, att extranycklar 1Q inte har behövs och så vidare. Men väggarna är uppe. Och det går ändock över förväntan smidigt.
Det här är bara att en liten del av vad jag arbetat med på sistone. Ikväll blir det en lång kväll på kontoret och ju längre tid jag bloggar desto senare blir jag färdig, därför nöjer jag mig så här tills vidare.
På VG har vi, på grund av bostadssituationen, tagit emot en ny student som inte haft någonstans att bo och därför fått inkvartera sig i vårt gästrum (tills han hittar något riktigt). VG:s gästrum är oerhört praktiskt att ha när det kommer gäster men att bo där någon längre tid är inte att rekommendera; rummet är kanske allt som allt 5-6 kvadratmeter och halva ytan tas upp av en våningssäng. Idag har han slutligen hittat ett rum i Gottsunda och var inne och tackade så mycket för att han fått bo här. Det är såna tillfällen jag verkligen blir glad att vi har en nation.
En annan källa till glädje är min undersökning av betalningar för underhåll av vår nationsgrav. Graven är en stor, väldigt vacker, sten med ett lejon som vilar nedanför den. Jag återkommer säkert till graven och lite om dess historia under året.
Nu var vår landskapsförening i alla fall orolig över betalningar till denna och jag blev satt att se över detta. Kontentan av min undersökning var, efter orimligt många samtal, att vi har betalat underhåll fläckfritt de senaste åren, även om dessa fakturor bokförts annorlunda än föregående års. Där någonstans blev det för mycket ekonomi för mig och vår Andre kurator tar över arbetet med att lokalisera dem.
Utöver det har jag arbetat vidare med insamlingsprojektet, som kommer ta sitt startskott under tidig vår. Där är strax alla grunddokument på plats och denna grupps fokus är nu riktat mot att hitta en insamlingsansvarig för en 25%-tjänst+provision.
Hehe, jag upptäcker nu att det här blir ett långt inlägg. Så går det när jag försöker summera tre dagar.
Närmast förestående är reccemottagningen då jag hoppas att vi tänkt på allt. Det ser ut som vi har gjort det, men jag är förstås orolig att jag ska ha missat något. En eloge till mina reccevärdar som förutom att de varit otroligt duktiga på att skriva in reccar dessutom ansvarar för en stor del av mottagningen och har koll på läget.
Bygget fortskrider också, trots vissa små incidenter som att sophämtningen inte fungerat, att strömmen gått här och där, att extranycklar 1Q inte har behövs och så vidare. Men väggarna är uppe. Och det går ändock över förväntan smidigt.
Det här är bara att en liten del av vad jag arbetat med på sistone. Ikväll blir det en lång kväll på kontoret och ju längre tid jag bloggar desto senare blir jag färdig, därför nöjer jag mig så här tills vidare.
måndag 1 februari 2010
Lugn måndag
Än så länge en lugn dag på kontoret, vår 2Q arbetar för fullt med att skapa bokslut så jag har köpt Mcdonaldsmat till henne för att underlätta lite. 3Q förser henne med underlag och förbereder klubbverksmöte. Som 1Q svarar jag mest på mail och sammanställer information idag. En del tid lägger jag på att redigera hemsidan också.
Sammantaget skulle jag nog säga att det mesta av mitt löpande arbete handlar om ren sammanställning och förmedling av information. En dag då inte mycket annat händer är det det jag arbetar med, eftersom inkorgen ständigt förser mig med små och stora uppdrag. Ett stort är till exempel en komplett förteckning av alla våra kulturaktiviteter. Det kan tyckas enkelt men bygger på att jag lyckas få tag på den i varje förening som vet hur våren ser ut, och det är ibland lättare sagt än gjort. Är något lätt innebär det att jag redan har en sammanställning på datorn att maila iväg.
Ikväll blir det styrelsemöte med Västgöta nations landskapsförening, vår alumnorganisation, ett möte som tyvärr krockar med både Kulturutskottsmötet och VGIF:s styrelsemöte. Allt som allt en helt vanlig dag. De är inte vanliga.
Sammantaget skulle jag nog säga att det mesta av mitt löpande arbete handlar om ren sammanställning och förmedling av information. En dag då inte mycket annat händer är det det jag arbetar med, eftersom inkorgen ständigt förser mig med små och stora uppdrag. Ett stort är till exempel en komplett förteckning av alla våra kulturaktiviteter. Det kan tyckas enkelt men bygger på att jag lyckas få tag på den i varje förening som vet hur våren ser ut, och det är ibland lättare sagt än gjort. Är något lätt innebär det att jag redan har en sammanställning på datorn att maila iväg.
Ikväll blir det styrelsemöte med Västgöta nations landskapsförening, vår alumnorganisation, ett möte som tyvärr krockar med både Kulturutskottsmötet och VGIF:s styrelsemöte. Allt som allt en helt vanlig dag. De är inte vanliga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
